Väntar

Jag har legat som i koma sedan jag kom hem i fredags natt. Har växlat mellan att ligga i sängen och soffan, har inte varit utanför hemmet. Sovit alldeles för lite, mått alldeles för dåligt och varit alldeles för apatisk. Jag är sjuk... Igen. Att vara sjuk samtidigt som man redan är äckligt utmattad är ingen bra kombo. Rolig helg... Speciellt eftersom att jag hade kunnat haft roligt men jag orkade helt enkelt inte resa mig upp.

Jag vill verkligen inte till skolan imorgon. Jag vill fortsätta ligga här och vänta på något jag inte riktigt kan eller vill definiera.

Det finns en speciell blick som jag inte kan glömma. Den är omöjlig att beskriva. 

Jag vill glömma den. Glömma allt. Hatar blicken och allt vad den innebär.